Visselblåsning

Genom att du i e-tjänsten väljer att vara anonym, kommer inga personuppgifter om dig att samlas in och det kommer inte heller att synas vem som har visselblåst. 

 

Visselblåsarfunktionen - en anmälningskanal för missförhållanden

Vår förhoppning är att alla anställda i kommunen upplever att de kan föra en öppen dialog med sina kollegor och chefer om eventuella problem på arbetsplatsen. Om någon vill uppmärksamma ett problem anonymt, är det möjligt att göra via kommunens visselblåsarfunktion. Den är ett komplement till den dialog och det öppna samtalsklimat som finns på arbetsplatserna. I första hand vänder man sig till sin närmaste chef eller en annan person i organisationen med sin fråga.

Visselblåsarfunktionen är avsedd som anmälningskanal för misstänkta missförhållanden och oegentligheter inom kommunen. Utöver anställda vid vår egen kommun omfattas också arbetssökanden, praktikanter, konsulter eller andra i ett med kommunen arbetsrelaterat sammanhang av skyddet i visselblåsarlagen.

Visselblåsarfunktionen har införts med stöd av Lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, den så kallade visselblåsarlagen. Visselblåsarlagen innehåller ett förstärkt skydd för den som rapporterar om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att det kommer fram. Skyddet innebär bl.a. att man inte får utsättas för repressalier eller hindras från att rapportera.

Visselblåsarfunktionen lanseras den 17 juli 2022.
 

När kan jag visselblåsa?

Visselblåsarfunktionen kan användas för att anmäla oegentligheter eller misstanke om missförhållanden som strider mot EU-rätt eller svensk rätt samt andra missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Det kan exempelvis handla om muta, bedrägeri, stöld eller annan situation där någon får privat vinning eller fördel på grund av sin tjänsteställning eller att dess närstående gynnas på något sätt. Lagbrott, systematiska tjänstefel och avvikelser som rör exempelvis personuppgifter eller miljöskydd kan också anmälas.
 

När ska funktionen inte användas?

Funktionen är inte till för mer allmänna synpunkter på exempelvis ledarskap, arbetsmiljö eller verksamhetsplanering med mera. Den är inte heller till för att rapportera sådant som rör egna arbetsförhållanden, som personliga konflikter eller lönesättning. Om det inte känns rätt att prata med chef eller chefens chef kan man istället vända sig direkt till sin HR-funktion eller någon facklig företrädare med sitt ärende. Felanmälningar och klagomålshantering hanteras också precis som tidigare.

Funktionen får inte användas för att rapportera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen.

Det här händer när du visselblåser.

När du lämnat ditt tips tas det emot av en handläggargrupp bestående av kanslichef och HR-chef med stöd av kommunjurist som bedömer om det uppfyller kriterierna att skyddas av visselblåsarlagen och återkopplar till dig inom sju dagar. Om kriterierna uppfylls utreds händelsen av gruppen. Beroende på vad ärendet handlar om kan en oberoende extern handläggare (tex på en revisionsbyrå) behöva förstärka handläggargruppen. Utredningen syftar till att ta reda på vad som hänt och föreslå åtgärder. Du får återkoppling inom tre månader.

 

Vem får veta att jag har visselblåst?

Som visselblåsare har du möjlighet att vara anonym. I många fall blir är det dock lättare att utreda och åtgärda ett missförhållande om den som utreder vet vem det är som lämnar uppgifter. Det kan också vara svårt för mottagaren att ge dig återkoppling om du är anonym. Om du väljer att uppge vem du är skyddas din identitet av sekretess. Sekretessen innebär att uppgifter som avslöjar din identitet aldrig kommer att lämnas ut som allmän handling (enligt 32 kap. 3 b § OSL). Sekretess gäller också för uppgift som kan avslöja identiteten på en annan enskild än den rapporterande personen, om det kan antas att syftet med uppföljningen motverkas om uppgiften röjs (17 kap 3 b § OSL).

Du kan få lämna information som egentligen omfattas av tystnadsplikt om du har skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen är nödvändig för att avslöja det rapporterade missförhållandet. Man får däremot inte bryta mot s.k. kvalificerad tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Man får heller inte bryta mot tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar eller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.

Som utgångspunkt är det bara personerna i utredningsgruppen som har tillgång till de uppgifter du rapporterar. För att det som rapporteras ska kunna utredas och åtgärdas kan dock uppgifter lämnas vidare inom kommunen eller till andra myndigheter. Det innebär att din och andra personers identitet kan avslöjas för exempelvis polisen, om det behövs för att utreda ett brott.

Det är bara uppgifter som är absolut nödvändiga för att kunna vidta åtgärder som får lämnas vidare. Sekretessen gäller inte om du rapporterar avsiktligt osant eller gör dig skyldig till brott genom visselblåsningen.

 

Gäller meddelarfriheten?

Visselblåsarlagen påverkar inte din rätt att använda din meddelarfrihet enligt grundlagen. Meddelarfriheten innebär att varje medborgare har rätt att lämna uppgifter om vad som helst till den som direkt kan offentliggöra uppgifterna i media, till exempel författare och journalister.
Meddelarfriheten gäller även för tjänstemän inom kommunen och de kommunala bolagen, om de vill lämna uppgifter som de fått i sitt arbete. Meddelarfriheten kombineras med skydd för anonymiteten och ett förbud mot att efterforska uppgiftslämnaren. Inskränkningar i meddelarfriheten hittar du i slutet av varje kapitel i offentlighets- och sekretesslagen.